Hej...
De ringde från KI idag. Jag missade samtalet så de ringde min man istället. Han ringde mig nu och sa att ägget i frysen inte var friskt.. Kände på mig det igår. Vaknade med en riktigt dålig känsla i magen igår.. men försökte övertala mig själv att jag var som var nojig som vanligt. Men jag hade rätt... Går inte att beskriva hur besviken jag är. Jag var så fruktansvärt säker på att det skulle gå vägen denna gång.
Jag ringde upp KI för att försöka luska i om de gjort fel som inte tog blodprover eller sänkte dosen fast de inte borde men de nekar till det.. Min man hävdar dock att läkaren som han pratade med var väldigt förvånad över att vi inte tagit prover. Känns så jävla surt att inte ens få försöka sätta in ägget igen. Känns verkligen som att de slarvade bort vårt andra försök. Och om ni tycker att jag bara skyller på yttre omständigheter och inte har förståelse för att man inte kan veta hur kroppen reagerar så har jag full förståelse för det. Jag tycker dock fortfarande att det har varit brister i den här behandlingen och det kändes inte som att de var noggranna denna gång... Men men.. Det som händer nu som jag vet är att jag för typ 1153261334 gången ska ringa in min mens till KI. Ska även få möta en läkaren som vi gör upp den nya planeringen med. Detta lär ske i augusti och tidigast kan en behandling börja i september. Jag hatar denna väntan. Känns som att varje gång man kommer närmare målet så hamnar det lite längre bort.. Jag fattar inte hur folk orkar gå igenom det här för det tär på psyket som in i helvetet.
Glömde förövrigt uppdatera er om hur jag mådde efter ägguttaget och svaret är URUSELT! Spydde i fyra dagar efter. Mådde verkligen skiiit!
Glad att jag mår bra under behandlingen iaf.. spy i några dagar efter är det helt klart värt!
Jag ringde upp KI för att försöka luska i om de gjort fel som inte tog blodprover eller sänkte dosen fast de inte borde men de nekar till det.. Min man hävdar dock att läkaren som han pratade med var väldigt förvånad över att vi inte tagit prover. Känns så jävla surt att inte ens få försöka sätta in ägget igen. Känns verkligen som att de slarvade bort vårt andra försök. Och om ni tycker att jag bara skyller på yttre omständigheter och inte har förståelse för att man inte kan veta hur kroppen reagerar så har jag full förståelse för det. Jag tycker dock fortfarande att det har varit brister i den här behandlingen och det kändes inte som att de var noggranna denna gång... Men men.. Det som händer nu som jag vet är att jag för typ 1153261334 gången ska ringa in min mens till KI. Ska även få möta en läkaren som vi gör upp den nya planeringen med. Detta lär ske i augusti och tidigast kan en behandling börja i september. Jag hatar denna väntan. Känns som att varje gång man kommer närmare målet så hamnar det lite längre bort.. Jag fattar inte hur folk orkar gå igenom det här för det tär på psyket som in i helvetet.
Glömde förövrigt uppdatera er om hur jag mådde efter ägguttaget och svaret är URUSELT! Spydde i fyra dagar efter. Mådde verkligen skiiit!
Glad att jag mår bra under behandlingen iaf.. spy i några dagar efter är det helt klart värt!
Ta hand om er..
IVF,
PGD,
Kommentera